Stort lager | # Egen utveckling | Kunskap

 

Hur fungerar kylsystemet i en bil?

 

Här får du en överblick på hur ett vattensystem fungerar och vilka delar som ingår.

De olika delarna är uppdelade i rubriker som visas här nedan. Dessa rubriker ihop ger en bild på vilka delar som kan användas och om en uppgradering är nödvändig eller ej.

De olika delarna i bilens kylsystem.

  1. Vattenkylare (radiator / värmeväxlare)
  2. Vattenpump
  3. Termostat
  4. Expansionskärl / kokarsystem
  5. Kylarlock
  6. Värmepaket (radiator / värmeväxlare)
  7. Swirl pot
  8. Kylfläkt
  9. Tempsensor (tempgivare)
  10. Kylarslang
  11. Kylarvätska
 
 

Flödesschema kylsystem
En överblick på de delar som minimum krävs för att ett kylsystem skall fungera:

Motor -> Vattenpump -> Vattenkylare -> Termostat -> Tempsensor 1 -> Motor

 
 

1. Vattenkylare

En vattenkylare kyler kylvätskan som i sin tur håller motortemperaturen nere. Kylet är som vanligast en vatten/luft värmeväxlare som med hjälp av fartluft eller en fläkt kyler vätskan i kylaren.

Kylaren monteras där ett bra luftgenomflöde kan skapas. Oavsett om detta är längst fram i fronten på bilen eller längst bak så ska kanaler som leder luften genom kylaren finnas. Här är det också viktigt att den luft som kommer in också kan evakueras. Annars kommer inte kylaren kunna göra sitt jobb då det inte blir ett genom flöde av luft.

Det finns olika typer av kylare (värmeväxlare). Vatten/luft är det som används till kylvatten i bilar.

 
 

2. Vattenpump

Vattenpumpen ska cirkulera kylvattnet genom kylarsystemet. Pumpen cirkulerar det varma vattnet som värmts upp av motor ut genom vattenkylet och in till motorn igen. På detta sättet så kan den kylarvätska som kylts ner av vattenkylaren cirkulera in och kyla ner motorn. På detta sättet cirkulerar vattnet.

En original vattenpump brukar vara mekanisk och sitter monterad på motorblocket. Denna kopplas till motorns vevaxel och är remdriven. Så fort motorn snurrar så snurrar vattenpumpen. När motorn varvas upp så snurrar även vattenpumpen fortare.

En elektrisk vattenpump används oftast i ombyggda vattensystem där en mekanisk vattenpump tagits bort av olika anledningar. Denna drivs som namnet antyder elektriskt och går därmed att styra fritt om ett styrsystem kopplas till denna.

Man kan också kombinera en mekanisk och elektrisk vattenpump i samma system om det är stor vattenvolym.

 
 

3. Termostat

Termostaten har till uppgift att inte skicka ut kylarvatten i vattenkylaren om det inte behöver kylas. Till exempel vid uppstart av en kall motor så vill du komma upp i motorns arbetstemperatur så fort som möjligt. Inte förrän detta har skett så öppnar och stänger termostaten för att hålla arbetstemp som brukar ligga runt 82-92 grader.

En OEM termostat sitter monterad på slangen som går till kylaren (motorns utlopp), i ett fäste på topplock eller kylare.

En eftermarknad termostat är ofta slangmonterad men även andra specialbyggda varianter finns.

 
 

4. Expansionskärl / Kokarsystem

Expansionskärlet / locket är placerat som kylsystemets högsta punkt. Detta för att du skall kunna fylla på med vatten. Luft stiger ofta till högsta punkten och därför kan systemet luftas genom denna punkt.

Vissa kylsystem har inte ett expansionskärl och kallas då kokarsystem. I kokarsystem så sitter kylarlocket monterat direkt på vattenkylaren och luftas då från denna punkten.

 
 

5. Kylarlock

Kylarlock till Expansionskärl och kokarsystem har samma funktion. De används som övertrycksventil i systemet. Systemets maxtryck bestäms genom att välja "hårdhet" på kylarlocket. Ett lock på t.ex. 16psi (1,1bar) öppnar och släpper ut allt tryck som överstiger det.

Vatten kokar vid ~100grader. Kylsystemet i en bil kan bli varmare än så. Anledningen till att vattnet inte kokar är för att systemet är trycksatt. ett trycksatt system kan med andra ord arbeta över 100 grader utan att koka.

Det finns olika typer av kylarlock. Några i plast och några i metall. Vissa skruvas på med gängor och vissa vrids bara ett kvarts varv för att låsa. Alla har dock samma funktion. -Att agera övertrycksventil.

 
 

6. Värmepaket

Ett värmepaket fungerar som en vattenkylare i litet format. Denna värms upp av kylarvattnet och sitter monterad i kupén ihop med en fläkt. När fläkten startas så tar denna med sig värme från värmepaketet och börjar cirkulera varm luft i kupén.

Ett eftermarknads värmepaket fungerar på samma sätt och har ofta ännu mindre format än original.

 
 

7. Swirl pot

En så kallade swirl pot är till för de som inte har kylarlocket som högsta punkt. en annan anledning är om det är svårt att få ut luftfickor ur systemet. Då kan en swirl pot monteras som en extra högsta punkt där luft / gaser kan samlas.

Viktigt är att denna verkligen monteras som högsta punkt eller i alla fall som näst hägsta punkt om kylarlocket är högsta punkten.

Olika varianter av swirl pot finns där kylarlock används men också där bara en slanganslutning används som leder tillbaka luften till kylarlocket, som då också måste vara den högsta punkten.

Resultatet av en swirl pot blir ett vattensystem utan gasfickor / luft som fastnat i systemet.


Swirl pot är något som nästan uteslutande bara används i ombyggda kylsystem då problemet som denna löser inte finns i original system på gatbilar för normalt användande. Vid mer extrem användning / ombyggnad så kan problem uppstå som kräver swirl pot.

 
 

8. Kylfläkt

Kylarfläkten används för att flöda luft genom vattenkylaren. Exempel på när denna startar är om bilen står still och blir för varm. eller om bilen körs men farluften inte är tillräcklig. I båda fallen så hjälper fläkten till att flöda luft genom kylaren för att sänka kylvätsketemperaturen.

Original kylarfläkt kan både drivas elektriskt och drivas av motorn med en så kallad viskokoppling / fläktkoppling.

På eftermarknaden inom Performance / trimning, så används nästan uteslutande elektriska fläktar.

Det finns både sugande och tryckande (blåsande) kylfläktar.

  • En tryckande fläkt trycker fartluften genom kylaren. Fartluft -> tryckande fläkt -> kyl.
  • En sugande fläkt drar fartluften genom kylaren. Fartluft -> kyl -> sugande fläkt.
 
 

9. Tempsensor (tempgivare)

En tempsensor övervakar temperaturen på kylarvattnet. När arbetstemperaturen överskrids så säger temperatursensorn till och kan med hjälp av tillhörande elektronik / styrsystem starta kylfäkt eller annan funktion.

Kylvattensensor kan monteras både före och efter termostat. En på motor och en på kylare. På detta sätt kan både den varma och kalla sidan av kylarsystemet övervakas med bättre kontroll.

Även temeraturmätaren i bilens instrument hämtar data från dessa givare.

 
 

10. Kylarslang

För att koppla ihop alla delar så används kylarslang. Vanliga dimensioner till och från vattenkyl kan vara 35, 38 och 41mm men många andra storlekar används också. Till expansionskärl och swirl pot så kan mindre dimensioner från 4-20mm användas.

Montering av kylslangar sker oftast med slangklämma men även AN-kopplingar och slang används också för att koppla ihop delar.

 
 

11. Kylarvätska

Kylarvätskan som cirkulerar i kylarsystemet är i grunden vatten med olika tillsatser t.ex glykol. Vatten blandas helt enkelt med tillsatsen och hälls i systemet.

Glykol används för att:

  • Sänka fryspunkten
  • Öka motståndskraft mot korrosion
  • Höja kokpunkten.

Övriga tillsatser som finns att tillsätta i kylarvattnet förutom glykol kan öka kyleffekt och motverka att gaser/luftfickor bildas.