Stort lager | # Egen utveckling | Kunskap

 

Avgassystem: Delar och montering

Med denna informationen så kommer du veta vad som ingår i ett avgassystem och hur delarna hänger ihop. Oavsett om det är till en original bil, en trimmad bil eller en tävlingsbil. Speeding har byggt och hjälpt till med avgassystem till både gatbilar och vinnande tävlingsbilar i över 10 år med mycket goda resultat och nu är det din tur att lära dig hur man gör på bästa sätt.

Vi kommer gå igenom alla delar för att du ska känna dig trygg med dina val samt hur du kopplar ihop dessa och får dem att fungera ihop på bästa sätt.

Övergripande så kan man säga att ett avgassystem leder avgaser från motor bort från bilens kaross. På vägen så renar en katalysator avgaserna och ljuddämpare ser till att hålla ljudnivån nere.

Avgassystemets olika delar:

  1. Grenrör
  2. Turbo
  3. Downpipe (Främre avgasrör)
  4. Flexrör
  5. Katalysator
  6. Ljuddämpare
  7. Avgasskarvar / V-band
  8. Rördelar
  9. Cellfix
  10. Lambdasond
  11. Monteringsdetaljer
  12. Avgasbandage / Värmeskydd


När du läst om olika avgasdelar nedan så kommer du känna dig trygg med val av delar och du kan förbise problem. På detta sätt får du ett bättre och billigare avgassystem utan att behöva prova dig fram.

 
 

1. Grenrör

Ett avgasgrenrör samlar avgaserna från alla cylindrar ner till ett avgasrör eller till turbo. Om det är en V-motor så kan det användas två avgasrör hela vägen, ett för varje cylinderbank.

Original så är grenrör gjutna och väldigt kompakta med skarpa vinklar. Detta är kostnadseffektivt och servicevänligt men inte så bra ut en effektsynpunkt. Skall bilen trimmas så vill du ofta ha en annan utformning på grenröret utan skarpa vinklar. Här skiljer sig original och eftermarknad åt.

Extraktorgrenrör brukar det kallas när alla rör är lika långa och har mjuka fina böjar. Detta tar stor plats i motorutrymmet men tillåter högt avgasflöde. Denna typ av grenrör används vid kraftigare tuning / trimmning av motor.

 
 

2. Turbo

Turbon är en del av avgassystemet, närmare bestämt turbin och avgashus anslutningar (turbinhus) där avgaserna passerar. Original så kan till och med turbinhuset sitta ihop grenröret som en enda del. På eftermarknaden så bultas dessa ihop som separata delar.

Vilken effekt ett turbinhus / avgashus klarar av bestäms av hur mycket avgaser som passerar och hur mycket plats det finns över för avgaserna. Finns mer avgaser än det finns plats så kommer avgashuset agera som en restriktion på höga varv när det är ett högt avgasflöde.

 
 

3. Downpipe (Främre avgasrör)

Det främre avgasröret som sitter monterat direkt efter turbo eller grenrör kallas downpipe. På detta rör så brukar även katalysator, flexrör och lambdasond sitta monterat. Denna delen kan ha större diameter än resten av avgassystemet då avgaserna är som varmast nära motorn och varma avgaser tar större plats än kalla. Så för att få ett bra flöde och mer effekt / mindre mottryck så kan downpipe ha större diameter för bättre flöde. Längre ner i avgassystemet så svalnar avgaserna och diameter på avgasrör kan smalna av

 
 

4. Flexrör

Flexrör sitter monterat för att kompensera för rörelser. Därför kan detta även kallas för kompensator i vissa sammanhang. Downpipe sitter monterat på turbo / grenrör i ena ändan. Andra ändan sitter monterat mot motor och sedan kommer flexröret och ansluter mot resten av avgassystemet. På detta sätt så sitter downpipe stumt monterat mot motor och de rörelser som blir mellan motor och kaross / resten av avgassystem (catback) tas upp av flexröret.

De två vanligaste varianter av flexrör är en veckad bälg samt en metallspiral.

Den veckade bälgen är ej slät på insidan som stålspiralen men tål istället större krafter vilket gör den till valet på eftermarknaden. Så även om stålspiralen med sin släta insida har bättre flöde så används den veckade bälgen vid performance avgassystem. Båda kan ta upp rörelser lika bra och båda är förstärkta med en yttre stålfläta som håller ihop konstruktionen.

Ett flexrör oavsett modell skall monteras så att de är opåverkat i viloläget. Det skall alltså inte finnas några brytande krafter när bilen står still. Om flexrör redan i viloläget är böjt så kommer det snabbt gå sönder när mer rörelser sker.

 
 

5. Katalysator

En katalysator har till uppgift att rena motorns avgaser (katalytisk avgasrening). För att katalysatorn skall fungera så behöver temeraturen uppnå i alla fall 5-600 grader. Därför skall en katalysator inte placeras allt för långt från motorn.

Det finns flera olika typer av katalysatorer där både yttre utformning samt innehåll skiljer.

Original så sitter katalysator ihop med resten av avgassystemet. På eftermarknaden så siter denna ofta med klämmor så den enkelt kan demonteras för kontroll då detta är en servicedel. En eftermarknad katalysator har svetsanslutningar eller anslutningar som går att klämma på ett befintligt rör med hjälp av klämmor.

Innehållet är av metalliskt eller keramisk varav den metalliska är vanligast på eftermarknaden till performance. Innehållet mäts även i täthet eller celler per tum. där de vanligast förkommande är 100, 200 och 300 celler per tum. Fler celler per tum ger bättre retningseffekt men sämre flöde. Därför har en 100cell katalysator bäst flöde men renar sämre än de andra typerna. Däremot så klarar en katalysator med 100 celler per tum en besiktning utan problem om resten av motorns hårdvara och mjukvara är i ordning.

Vanliga uttryck:

Racekatalysator = 100 cell
Sportkatalysator = 200 och 300 cell

Precis som turbons avgashus så går det inte att säga hur mycket effekt en viss katalysator klarar av. Detta beror helt på flera olika faktorer. Här listar vi bara några som bara har med avgassystemet att göra:

  • Hur mycket avgaser som ska passera (bl.a. motorvolym, överladdning och varvtal)
  • Hur många celler per tum
  • Katalysatorns diameter och längd.
  • Avgassystemets övriga diameter, längd, antal böjar samt typ av böjar.


En igensatt katalysator kan skapa stora problem då mottryck och värme bildas.
Två katalysatorer kan användas för att öka genomflöde / motoreffekt.

 
 

6. Ljuddämpare

Ljuddämpare dämpar ljud och resonans och finns i olika varianter både gällande utseende och montering samt innehåll.

Det finns många varianter men alla har alltid minst ett inlopp och ett utlopp. Dessa monteras med klämmor eller genom att svetsas mot resten av avgassystemet.

Eftersom röret som leder avgaserna genom ljuddämparen är perforerat (har hål i sig) så kan ljudet passera ut i själva ljuddämparen och dämpa ljudet.

Det som gör att ljudet dämpas i en ljuddämpare:

  • Form på ljuddämparkroppen
    Om kroppen på ljuddämparen är stor så dämpas ljud bättre än en liten ljuddämpare. Detta för att mer dämpull får plats. Även form på ljuddämparen kan få ner ljudnivå. En stor dämparkropp tillåter bättre ljuddämpning trots att den är av full flow typ.
  • Dämpull
    Detta är något som får ner ljudet och många teorier om hur en ljuddämpare skall lindas finns. Hårt eller löst, typ av dämpull samt om det skall sektioneras i fack med och utan ull om vartannat. Detta påverkar inte motoreffekt.
  • Antal och storlek på hålen i det perforerade röret.
    Antalet hål samt storleken på hål i det perforerade röret påverkar knapp motoreffekt men ljudnivån desto mer. På detta sätt så kan du ha en full flow ljuddämpare med god dämpning utan effektförlust.
  • Fullflow eller inte
    EN full flow ljuddämpare har ett rakt perforerat rör som tillåter högsta flöde genom ljuddämparen, detta innebär också mindre ljuddämpning än den klassiska oem ljuddämparen där avgaserna måste passera snett / sicksack genom ljuddämparen, vilket också fångar upp / dämpar det mesta ljudet.

 


Hur mycket effekt en ljuddämpare klarar av beror på inre diameter samt om det är en full flow ljuddämpare eller inte.
Vill man ha så mycket dämpning som möjligt så skall en så stor ljuddämpare som möjligt väljas.

 
 

7. Avgasskarvar / V-band

Ett avgassystem är ofta väldigt långt och behöver delas på minst en punkt för att kunna hanteras. Därför används skarvar som kallas avgasskarv eller avgasfläns. Detta är stålplattor som sitter svetsade med avgasrören och bultas ihop med en packning mellan.

Nu används V-band mer och mer. Detta är två runda stålflänsar som kläms samman med hjälp en en klämma som liknar en slangklämma med kanter.

 
 

8. Rördelar

Hela avgassystemet är uppbyggt av rördelar och andra tillbehör så som katalysator, avgasflänsar, ljuddämpare, flexrör med mera. Rördelarna original är bockade i maskiner för att passa bilens former perfekt. På eftermarknaden så finns dessa delar färdigbockade i 30, 45, 60, 90 samt 180 grader och monteras ihop likt lego med avgasklämmor.

Olika material på rördelar finns tillgängligt men även olika dimensioner beroende på vart i avgassystemet delarna skall användas. Detta för att du som bygger helt skall kunna få ett avgassystem efter dina önskemål.

 

 
 

9. Cellfix

Cellfix lambda delete är en adapter som hämmar avgasflöde till lambdasonden. Denna adapter sitter mellan avgasröret och lambdasensorn vilket hämmar avgasflödet.

Cellfix lambda delete adapter används när du exmpelvis monterat racekatalystor på en nyare bil och får felkoder på avgasreningen. När denna adapter skruvas i lambdauttaget mellan avgassystem och lambdasond så kommer felkoden som beror på för höft flöde att försvinna. Det är standardgänga M18x1,5 på cellfixen så de passar alla vanligt förkommande lambdauttag.

Cellfix användningsområden:

  • Lösning på felkod P0420 med race / sportkatalysator
  • Utflyttning av lambdasond som är placerad direkt efter turbo
  • Utflyttning av lambdasond vid extrem avgastemperatur
 
 

10. Lambdasond

En lambdasond mäter luft bränsleblandningen i avgassystemet för att bilens motorstyrning (ECU) skall veta hur mycket bränsle som skall sprutas in. En lambdason sitter framför katalysatorn och hjälper ECU med bränsleblandningen (reglersond). Den andra lambdasonden sitter bakom katalysator och talar om funktionen (diagnossond).

På eftermarknaden / performance så används bara en reglersond framför katalysator då serviceintervall är täta och katalysator okulärbesiktigas. Mottryck i grenrör / efter turbo kan också mätas och talar då om ifall en katalysator håller på att bli igentäppt.

 
 

11. Monteringsdetaljer

Förutom avgasrör och avgassystemets olika delar som har varsin funktion så finns upphängning och monteringsdelar i ett avgassystem. I bilens kaross och på avgassystemet så monteras krokar. Med krokarna så kan avgassystemet hängas upp med hjälpa av avgasgummin. Dessa tillåter viss rörlighet i systemet så det inte monteras stumt. Detta för att inte sprickor skall uppstå när kaross och avgassystem vill röra sig. Avgasgummit fungerar alltså som en länk mellan kroken på avgasröret och kroken på avgassystemet.

Original monteringspunkter i karossen är ofta väldigt bra och kan användas som inspiration vid nybyggnation.

Performance avgasgummi är tillgängligt som håller avgassystemet på plats ytterligare.

 
 

12. Avgasbandage / Värmeskydd

Avgasbandage, turbomössa och värmeskyddsmatta är några delar som används för att hålla temperaturen på avgassystemet nere. Framförallt är det den del av avgassystemet som befinner sig i motorutrymmet som du vill ha värmeskydat. Detta pga. att motorn i sig avger värme och du ej vill lägga till mer strålningsvärme i motorutrymmet från avgassystemet.