Varför behöver du säkringar i din bil?
Att jobba med ström i sin bil eller bygge kan kännas intimiderande, så vårt mål med denna guiden är att göra dig informerad och trygg kring hur du ska tänka kring den kanske viktigaste delen av hela elsystemet i en bil: säkringarna. Det kanske inte är den roligaste delen av bygget, men de skyddar både din plånbok och din bil. Rätt val och förståelse kan förebygga allt från enkla situationer där något inte funkar, till en fullständig kabelbrand som riskerar hela bilen.
Så vad är poängen med säkringar? På en väldigt grundläggande nivå handlar det om att sätta in en svag länk i kedjan där man kan garantera att det är där det brister om något inte funkar som det ska. Hade man inte haft en säkring som går sönder och bryter kretsen, riskerar man att komponenten eller kablarna går sönder istället, vilket kan ha katastrofala konsekvenser. Det finns ett uppskov av olika typer av säkringar som lämpar sig till massvis med olika användningsområden.
Olika typer av säkringar
Flatstiftsäkringar
Den vanligaste säkringen inom bilar och motorsport, som de flesta känner igen. De trycks enkelt ner i säkringsboxen, och ersätts med en ny när de går sönder. I vissa säkringsboxar finns det även plats för några reservsäkringar, så man enkelt kan ersätta en trasig flatstiftsäkring.
De finns i tre utföranden, Mini, Midi och Maxi. Är man osäker på vilken storlek ens bil har, går det bra att jämnföra med bilderna, eller mäta bredden på säkringen. Det finns även skruvsäkringar som heter Midi, men de är helt olika, läs mer nedan.
Mini är 10,5mm bred, och finns hos oss mellan 7,5A till 30A.
Midi är 14,5mm bred, och finns hos oss mellan 7,5A till 30A.
Maxi är 28mm bred, och finns hos oss i 50A och 60A.
Automatsäkring
En speciell säkring som går att återställa med en enkel knapptryckning. De klassas som sega, då den löser ut genom att den interna utlösaren värms upp och böjs för att utlösa säkringen, och går återställa igen när den kallnat.
Vi erbjuder dem med många olika spänningar, mellan 30A till hela 300A. Användningsområdet är brett, från bilar/lastbilar, bussar, husbilar, husvagnar, vinschar, traktorer och ATV, samt för marina applikationer tack vare den vattentäta konstruktionen. Samtliga vi erbjuder fästs med en M6-skruv.
Skruvsäkring
Används när det flödar mycket ström, till exempel vid huvudmatning. Även dessa går sönder när de löser ut, och ersätts med en ny. De skruvas dock fast i sitt fäst för en mer rejäl infästning, och kräver vanligtvis en skiftnyckel för att monteras.
BF i benämningen står för "Blade Fuse", eller bladsäkring. BF1 står för den mindre Midi-storleken på ungefär 30mm, och BF2 står för den lite större Mega-storleken på ungefär 50mm.
De finns i tre utföranden, ANL, Midi/BF1 och Mega/BF2. Samtliga vi erbjuder fästs med en M6-skruv. En skruvsäkring som kallas "Midi" är inte samma som en flatstift-Midi som nämns ovan.
Glassäkringar
En enklare säkring som är enkel att kontrollera och byta ut. Används ofta i ljudanläggninar och andra användningsområden med lägre spänning. Dessa säkringar är "snabba", och löser ut direkt när gränsvärdet överstigs för att skydda komponenter och kablar. Främsta fördelen med glassäkringar är att de är enkla att montera, går kontrollera snabbt, och är billiga och kompakta
De är dock känsliga mot vibrationer, så i ett proffesionellt racing-sammanhang ska dessa inte användas, då är det bättre med en skruvsäkring eller liknande med bättre skydd mot vibrationer.
J-case
Är en patenterad säkring som klassas som "trög". Den klarar av kortare toppar på högre ampere än vad den är klassad för, för att inte utlösa när en förbrukare går förbi gränsvärdet i några millisekunder. Den ersätter äldre Maxi-säkringar, och med en har en hon-kontakt (hona) som sliter mindre på kontaktytan/säkringsboxen än äldre han-kontakter (hane).
Den används främst i nyare bilar.
PDM
Vi kan inte skriva om motorsport-el utan att nämna PDM (Power Distribution Module), även kallat PMU (Power Management Unit). Det är en digital elcentral, utan fysiska säkringar som brinner av. Om en förbrukare drar för mycket känner PDM:en av det, stänger av strömmen i millisekunder, och försöker sedan igen (auto-retry). Det sparar vikt, eliminerar kabelhärvor och ger dataloggning på all strömförbrukning.
PDM används i princip enbart av proffsteamen eller andra specialistlösningar, där minsta stillastående tid vid fel tillfälle kan förstöra ett resultat eller möjligheten att dela i ett event. Vi erbjuder dock ett alternativ till en mycket lägre kostnad, utöver PDM/PDU i toppsegmentet.
Kabeldimensionering: Räkna ut rätt ampere och kabelarea
När man väl har valt säkring brukar nästa fråga vara: Vilken storlek ska jag ha på kabeln? Och svaret brukar vara, som vanligt, att det beror på! Tänk på att säkringarna ska sitta så nära batteriet som möjligt. Kabellängden mellan batteriet och huvudsäkringen är i stort sätt det enda stället i hela systemet som inte är skyddad av en säkring, så ju längre den sträckan är, ju större risk man löper för att allvarligt haveri om något skulle gå fel.
Vi har en dedikerad guide för val av kabeltjocklek, men här är en enklare sammanfattning på hur man väljer både kabel och säkring.
Det börjar med hur mycket ström din förbrukare dras som mest i ampere. En fläkt och en lampa har stora skillnader i förbrukning, så det gäller att kolla upp det för varje komponent. Saknas den informationen och den visas istället som Watt, delar man Watt med Volt, och får då fram motståndet i Ampere.
T. ex: 350Watt / 12Volt = 29,1Ampere = 30A säkring.
Sedan använder man tabellen nedan för att kolla vilken kabelarea som är lämpad för den mängden ström man behöver, missa inte att kolla på vilken kabel man tänker använda. En längre kabeldragning kan behöva en något överdimensionerad kabel.
Kabelarea RK / RKUB
| Kabelarea (mm2) | Max ström (A) |
|---|---|
| 0,5mm2 | 5A |
| 0,75mm2 | 7.5A |
| 1,0mm2 | 10A |
| 1,5mm2 | 15A |
| 2,5mm2 | 20A |
| 4,0mm2 | 30A |
| 6,0mm2 | 40A |
| 8,0mm2 | 50A |
| 10,0mm2 | 70A |
Kabelarea R2 / TXL
| Kabelarea (mm2) | Max ström (A) |
|---|---|
| 0,5mm2 | 10A |
| 1,0mm2 | 15A |
| 1,5mm2 | 20A |
| 2,0mm2 | 25A |
| 3,0mm2 | 30A |
| 4,0mm2 | 40A |
| 6,0mm2 | 50A |
| 8,0mm2 | 60A |
| 10,0mm2 | 70A |
Vanliga frågor om säkringar inom bilar och motorsport
Vad är en säkring och varför behövs den?
En säkring fungerar som en kontrollerad svag länk i din el-kedja. Den är där för att brinna av och bryta strömmen om den blir för hög, vilket skyddar dina kablar från att smälta och bilen från att börja brinna.
Vad är skillnaden mellan en säkring och ett skiljerelä?
En säkring är en vakt som skyddar mot kortslutning genom att smälta av. Ett skiljerelä fungerar mer som en dörrvakt som kopplar ihop eller separerar två batterier (t.ex. ett för start och ett för förbrukning) så att de inte tömmer varandra.
Hur vet jag vilken ampere-säkring jag ska använda?
Säkringen ska väljas så att den klarar lite mer än vad din förbrukare drar som mest, men den måste gå sönder innan kabeln tar skada. Om din fläkt drar 18A är en säkring på 20-25A lagom för att ge lite marginal utan att riskera kabelbrand.
Vilka olika typer av säkringar finns det och vad används de till?
Här är de vanligaste modellerna i depån:
- Mini och Standard (Flatstift): De vanligaste småsäkringarna för modern bil-el, täcker spannet 2A-40A.
- Maxi: Större bitar för tyngre förbrukare som kylfläktar (20A-100A).
- MIDI och MEGA: Kraftiga skruvsäkringar för batterimatning och motorsportbyggen (30A-500A).
- ANL: Stora säkringar som klarar extremt höga strömmar, vanliga i billjud och custombyggen (35A-750A).
- Glassäkringar: Äldre teknik som inte tål vibrationer lika bra, används mest i mätinstrument idag.
Var ska säkringen sitta?
Alltid så nära batteriet som möjligt, helst inom 20–30 cm. Om du har en lång osäkrad kabel kan en kortslutning vid chassit förvandla hela kabeln till ett glödande element innan säkringen ens märker något. Sträckan mellan batteriet och första säkringen är det enda stället i hela systemet utan någon säkerhet, så det är viktigt att minimera risken och hålla avståndet så kort som möjligt.
Kan jag sätta i en större säkring om den går ofta?
Nej, det är som att ignorera en varningslampa. Om säkringen går beror det på för hög belastning eller ett elfel – sätter du i en större riskerar du att kabeln brinner upp istället.
Vad är skillnaden mellan en snabb och trög säkring?
En snabb säkring dör direkt vid överström. En trög säkring klarar av korta strömtoppar, t.ex. när en stor bränslepump startar och behöver en extra knuff precis i början. Det är en liten extra säkerhetsmarginal.
Hur påverkar kabelns längd säkringsvalet?
Ju längre kabel, desto mer spänningsfall och värme skapas. Vid långa dragningar behöver du gå upp i kabeltjocklek för att minska motståndet, och då anpassar du säkringen efter den nya, kraftigare kabeln.
Behöver varje förbrukare/komponent en egen säkring?
Ja, i ett seriöst bygge bör allt säkras individuellt. Om du har flera saker på en och samma säkring måste den vara så stark att den inte längre skyddar de enskilda små delarna om en av dem skulle få frispel. Även om två förbrukare toppar ut sin förbrukning samtidigt skulle man kunna utlösa en säkring, även fast den enskilda förbrukaren inte drar för mycket ström egentligen.
Vad är en huvudsäkring?
Det är din bils primära livförsäkring. Den sitter mellan batteriet och elcentralen och skyddar hela systemet (ofta 100A-300A) ifall huvudmatningen skulle skadas.
Kan jag använda vanliga säkringar från hus-el (AC) i bilen (DC)?
Nej. Likström (DC) är svårare att bryta eftersom den inte har en nollgenomgång som växelström har. Använd alltid säkringar märkta för DC.
Vad är skillnaden mellan en vanlig säkring och en automatsäkring?
En vanlig säkring är en engångsprodukt som går sönder när den skyddar dig. En automatsäkring poppar bara ut och kan enkelt återställas med ett knapptryck när du har fixat felet.